Hem Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Janna Hindriksdotter

1662-1729

Född 1662.
Död 1729 i Östra Nöbbelöv (L) [1] .
Begravd 1729-03-16 i Östra Nöbbelöv (L) [1] .
Referens: Dödsnotis

Janna Hindriksdotter Född 1662. Död 1729 i Östra Nöbbelöv (L) [1] .

Levnadsbeskrivning

Levde (var 36 år) 1697 i Östra Nöbbelöv (L) [2] .
Förekommer i 1699 års höstting (10/10) i Järrestads häradsrätts domböcker när hon vill sälja sitt hemman:

"Enkian Johanna Michell Mårtens i Gislöf läth 3:die gången opbiuda hälften af hemmanet N:o 14 i Gislöf, hwilket han af Trued Larsson sig anno 1683 tilhandlat."

Förekommer även i 1701 års vårting (14/5) i Järrestads häradsrätts domböcker när hon påstår att Gunnar Elofsson gjort anspråk på del av marken:

"Enkian Johanna Mikell Mårtens i Gislöf låtit instämma Gunnar Ellufss. dersammastädes ang:de han giör henne förfång uti 1/3 af Rusthållet hwaruti dhe participera.Enkian war tillstädes, och inlade dherom sin klageskrift, hwaruti hon klagar öfwer Gunnar Ellufss. at sedan hon har måst mottaga Rutshållet har han altidh wisat sig mothwillig dess genant till Rustningen och hwadh påbudit blef at erläggia, ehuruwähl hon har hans Excell:ces Hr General Lieutnanten och Gouverneurens resolution af d: 12 Jan: A:o 1699 om Gunnar Ellofss. icke will inträda medh dhem i Rustningz Rätten, då dhe honom från det samma lagl:n uthsäija, hwilket hon också giordt, medh Hr Befallningzmannens påskrefwne opsäijelse under d: 24 Jan 1699, tilbiuder henne anten at swara til 1/3 dehl uti uthlagorne eller och afstå des bruk, då han dherföre will swara medh mehra skriften innehåller.Gunnar Ellufss. war till wedermähle erbiudandes sig att willia swara till 1/3 dehl uti uthlagorne widh Rusthållet om dhe dheremoth willia oplåta honom trediedehlen uti härligheeten som hörer till bemelte Rusthåldh, säijandes sig intet mehra hafwa än ¼ emoth dhe andra som har dhe 3 dehlar för hwilket han intet wägrat sig uthgiöra hwadh som honom tillkommer, men att dhe willia twinga honom att swara till 1/3 dehl af uthgifterne och intet mehr än ¼ part af bruket håller han wara heelt oskiähligt. Inlade dherpå een af Hr vice Gouv:n Faltzburgh gifwen resolution uppå dess Supplique dat:d d:n 24 Jan 1701 att Gunnar Ellufss. skall förblifwa wid dess hemman och swara till ¼ uti munteringen. Inlade än en attest af Cronans Befallningzman Löfbergh att Gunnar Ellofss. intet kan swara högre än till ¼ uti Rustningens praesterande, och att nuwarande Rusthållare biuder till dhet heelt oskiähligt är, att drifwa honom uhr hemmanet som först munteringen till Rusthållet opreest.Enkian och dhe andre på Rusthållet Nembl: Tuue Anderss. och Swen Pärss. sade at Gunnar Ellufss:s bruk medh kyrkiogrunden i proportion af dheras fast bättre är, och wähl kan stå för 1/3 dehl uti uthlagorne påståendes som förr at han anten dhertill bör swara eller och afstå dhet samma då enkian och dhe andre dherföre will Rusta.Anders Nillss. i Gislöf berättade sig äga 1/8 uti ett annat Rusthåldh, och ligger Gunnar Ellofss. medh honom i Bohl, men Gunnar Cronobruk allena som är ¼ dehl är mäst dubbelt så gådt i alla ägor som hans hwilket är 1/8 dehl.Sammaledes sade Anders Åkess. sig äga ½ Cronohemman, och ligger äfwen i Bohl medh Gunnars, och dess ägor wara äfwen dubbelt så gådt som Gunnar Ellufsons Crono som är ett fierdedehl.

Enkian och hennes med interessenter i Rusthållet swarade widare att Crono ägorne allena til Gunnars bruk kan swara fullt och lika til een fierdedehl emoth dheras, men att til samma hans bruk äro någre kyrkiogrundar. Rusthållet till förbättring underlagde, williandes dhe giärna erlägga kyrkans ¾ dehl landgille, om dhe få niuta ¾ af bem:te grundar, eller att han åtminstone måtte swara till 1/3 part i Rusthållet på dhet dhe måge blifwa lika dehlaktig i beswäret, eller han må niuta till godo den resolution som hans Excellence Hr GeneralLieutnanten henne meddehlte att Gunnar måtte afstå och flytta från hemmanet.Samptel: Bymännen betygade Gunnars bruk i henseende till kyrkiogrundarne wara bättre än dheras som äga skatterättigheet, och participera i Rusthållet, hwilket Gunnar icke heller kunde neka, men sade sig erläggia dherföre skatt, til kyrkan, enkian bödh som förr att willia erläggia ¾ dehlar af kyrkans inkomst, om hon får niuta lika andehl af grunderne.

Resolutio

Ehuruwähl dhenne saak, icke hörer till Rättens äntelige skiärskådande, så blifwer dog Parterne til wittnesbördh och sanningens styrkio meddehlt, att såsom dheras stridigheet förorsakas af någon kyrkiogrund den Gunnar Ellofss. till sitt bruk innehafwer, påståendes enkian som besitter skatte och Rustningz stammen jämwähl dhe öfrige som i Rusthållet participera att kyrkans grundh är heela Rusthållet till bruuk anslagit, emoth landgillets erläggande till kyrkan, och alltså samptel: Rusthållarne bör dheruti wara lika dehlaktige och Gunnar Ellofss. anten dherefter träda i lika beswär medh dhe andre uti Rustningen, eller och lämbna dhem dheras andehl af grundarne, så frambt enkan icke får niuta till godo hans Excellences Hr General Lieutnantens och Gouverneurens resolution att få säija Gunnar Ellofss ifrån bruket, emädan enkian och dhe andre klaga för beswärligit falla widh dessa tiders beswär medh Rusthållet kunna draga swårare Börda, än den som niuter större fördehl i bruket; Alltså hafwer Rätten grannel:n förhört dheras Bymän och grannar, hwilka eenhälleligen samtyga att kyrkiogrunden är dhet bästa till Gunnar Ellofsons bruk, och att cronohemman som han uthan dess brukar swarar allena till ¼ emoth dhe andre, och huru wida kyrkiogrunden är till Rusthåldh anslagit, lährer handlingarne widh Gouvernamentet uthwisa, dit Parterne blifwer remitterade. "